fredag 14 juni 2019

Nu väntar nya stora äventyr…


   Nu är vi mitt uppe i packning och har börjat flytta inför vår stora renovering, därav flyttades den årliga sommarfesten till i höst istället. För att tacka av våra äldsta barn i Tellushuset anordnade vi därför en ny fest, Tellusfesten!


   Pedagoger och barn, samt barnens vänner och familjer inledde firandet med sång och dans på scenen i Äppellunden. Sedan bjöds det på olika sorters goda meloner och grillad korv med bröd. Barn och familjer utmanades i en klurig tipspromenad där frågorna handlade om avdelningarnas olika projekt, om skräp, bokskrivning och svampar.


  
Även inne på de olika avdelningarna bjöds det på olika upplevelser i projektets anda. På Orion fanns möjlighet att rita och teckna av olika svampar och på Fenix bjöds det på uppläsning av barnens olika böcker som projicerades på storbild.

”Tipspromenaden var bra, jag fick alla rätt. Till och med Orions fråga kunde jag”
”Jag tyckte det var kul att dansa på en scen, att sjunga på scenen”
”Det var jättebra, korv och leta efter lappen”
”Roligt med festen men tråkigt att sluta”
   Vi vill tacka alla som deltog för en trevlig och lyckad Tellusfest, vi önskar alla våra barn i Tellushuset lycka till i deras nästa stora äventyr, i skolans värld.
Nu vill vi även passa på att önska er alla en riktigt fin sommar från oss på Svanen och vi ses här på bloggen igen i augusti!




 
 
 
 

måndag 10 juni 2019

Från fruktskal till gödning

   Arbetet med bokashi-komposten fortsätter hos oss på avdelningen Polaris med barn mellan 1-3 år. HÄR  kan ni läsa om hur det började. Det är spännande att följa processen tillsammans med barnen. Det här är ju någonting helt nytt som vi vill förstå oss på och som väcker mycket nyfikenhet.

 
   Det finns en tappkran på hinken och när vi vrider på den kommer det ut en vätska. Den samlar vi upp och sparar, eftersom vi vet att vi kan använda den när vi vattnar. Det luktar starkt men ändå gott på något sätt, ungefär som koncentrerad juice. Grönsaker, blommor, ja allt som växer på vår gård mår extra bra om det får en slurk bokashivätska.



   Barnen på Polaris känner stort ansvar för att det vi odlat ska växa och utvecklas, och det gör att arbetet med bokashin känns väldigt meningsfullt och engagerar många.

   Vi tänker att det här är ett sätt för barnen att få en förståelse för att vi behöver ta hand om och återanvända det vi har. Att vi behöver leva i samklang med allt som lever runtomkring oss. Gör vi det så går vi en ljus framtid tillmötes, eller hur!

Vi har besökt Söderporten inför höstens flytt till förskoleklass

   Syrenerna står i full blom och liljekonvaljerna har börjat blomma, det går mot terminsslut. Här i Tellushuset förbereder vi våra barn för övergången till förskoleklass.

   Vi har ett samarbete med Söderporten, den skola som ligger närmast oss och besöker den tillsammans med de barn som ska börja där. De vårdnadshavare som kunnat och velat har också följt med.

   Det har blivit ett långt tåg som promenerat iväg mot Söderporten med många pirriga känslor för att träffa de nya pedagogerna, kamraterna och se de nya lokalerna. De barn som ska börja på andra skolor har varit där och träffat sina nya kamrater och pedagoger med sina vårdnadshavare.
 
”När jag inte är här, längtar jag till skolan. Och när jag är i skolan kommer jag längta till Fenix”


    Samtidigt har vi skolat in de barn från Vintergatan som ska börja hos oss i augusti. De har kommit till Tellushuset och sina avdelningar Orion och Fenix flera gånger, ätit frukt, lekt och sett vilka barn som följer med till den nya avdelningen.

   Vi träffas dessutom på gården så gott som dagligen och när de kommer nästa gång, ska de vara hos oss utan sina nuvarande pedagoger en stund. 

   Vi Telluspedagoger ser fram mot att jobba med de nya Orion- och Fenix-grupperna till hösten och önskar våra gamla Tellusbarn ett stort lycka till i respektive förskoleklass!
 
 

Flyttdags

   Just nu på Vega förbereds flytten till Pollux. Vi sorterar, kastar och packar ner saker som ska med till den nya avdelningen. Barnen är givetvis delaktiga och har fått frågan om vad som är viktigt att ta med.
 

   Förväntningarna är stora på nya avdelningen Pollux, barnen upplever det som spännande och det diskuteras flitigt hur det kommer att bli.

   Agneta kommer att vara hemma i höst, Mia och Lena följer med till Pollux och Agnes vet vi än så länge inte var hon arbetar nästa termin. 

   Eftersom Vega ska totalrenoveras passar vi på att lämna våra avtryck…

tisdag 21 maj 2019

Mot Bergakungens sal!

   Den 15 maj promenerade 5-6 årsavdelningarna Fenix och Orion ner till spårvagnen och åkte med den till De Geer-hallen för att lyssna på en konsert. Tillsammans med Ayla Kabaca och Norrköpings symfoniorkester har barnen fått vara med om ett musikaliskt äventyr.
  
   Med
vacker musik av nordiska tonsättare såsom Grieg och Sibelius i samspel med John Bauers magiska illustrationer och sagofigurer, fick vi vara med om en fantastisk upplevelse som gjorde stort intryck hos såväl barn som pedagoger.



   Efter konserten fick vi möjlighet att prata med och sjunga sången ”Ropa ditt namn” tillsammans med Ayla Kabaca och hennes man kompositören Klas Backman, som skrivit musiken. Barnen var väldigt glada över att få träffa Ayla på så nära håll och även detta bidrog till den positiva helhetsupplevelsen.

   På Orion och Fenix har vi arbetat vidare utifrån våra upplevelser av konserten. Vi har diskuterat och återberättat, tecknat och lyssnat på musiken. Vi märker att barnen har tagit den till sig och att de har många tankar och frågor.

   Under tecknandet tittade vi på inspirationsbilder av John Bauers magiska sagoväsen och barnen förundras över det mystiska, magiska i bilderna och alla detaljer. I samband med detta kan vi se att projekterandet om svampar lever hos barnen på Orion då de uppmärksammar och identifierar olika typer av svampar på bilderna och kommer in på svampdiskussioner i samband med detta.  


”Jag vill gå på samma konsert igen. Det var världens bästa konsert”
”Jag tyckte faktiskt sagan var lite läskig. Bergakungen alltså”
”Allt var bra men liiite läskigt”
”Bergakungen är lite lurig tycker jag”
”Det här var jättebra!”
”Wow, vilket häftigt tak!”
”Det här var suveränt!”
”Vart är dirigenten?”
”Vad är det där för konstig trumpet?”
”När dirigenten gör så här betyder det att orkestern ska sluta” (Visar gest med händerna)

 

Studier kring insekters anatomi

   Barnen på Pegasus jämför de olika insekterna och gör flera upptäckter bl.a. kring insekternas anatomi. Likheter och skillnader synliggörs via reflektioner i våra lillmöten.

 

”Flugan har sex ben, spindeln har åtta.”

 ”Getingen har sex ben och två antenner.”

 ”Både getingen och flugan har vingar.”

 ”Inte spindlar, bara nyckelpigor.”

 ”Fjärilen har också antenner.”

 ”Nyckelpigan har inte lika långa ben som spindeln.”


   Även färger och mönster diskuteras och lyfts som viktiga för identifieringen av de olika insekterna. Några barn funderar också kring antennernas funktion och egenskaper. De har teorier om att antennerna används till att fånga mat med, röra sig med och gräva med.

   Barnen uttrycker att skillnaden mellan oss människor och insekterna är att insekterna gillar att ha antenner, medan vi kan äta med munnen och våra antenner finns inuti våra kroppar istället för utanpå. Kan det vara våra sinnen som de syftar på?

 ”Alla insekter som har vingar har antenner för att de ska kunna landa och starta när de flyger.”

  


   Vi har forskat kring flugors utseende bl.a. genom att googla på internet, tittat i faktaböcker och studerat döda flugor med hjälp av förstoringsglas. Många nya och för barnen revolutionerande upptäckter har gjorts och fortsatte att göras genom avbildandet av flugor.

 ”Den har jättestora röda ögon!”



 ”Piggar på benen.”

 ”Jag ser att flugan har skägg.”

 ”Flugor har åtta ben… Eller nej, den har visst bara sex ben ser jag.”

 ”Den har som tiger på näsan.”

 ”Jag ser randigt på magen.”

    Vi pedagoger tänker att barnen nu befinner sig i ett aktivt nyfiket forskande kring insekterna. Det bjuder in till fantasi, nya läranden, kategorisering av de olika insekterna via deras utseende och egenskaper och inte minst en stor dos empati - ett relationsskapande = Ekologisk känslighet!

Nu flyttar vi ateljén till Vrinnevis vitsippsbackar...

Vitsippa- Anemone nemorosa  

Vi har som tradition på vår förskola att måla vitsippor från vår grann-skog varje vår. Vi vill ge våra barn möjlighet att gå i relation med vitsipporna. Det är både en härlig upplevelse och ett sätt att följa barnens teckningsutveckling.

  
Så här berättar en pedagog från Lunas avdelning med 1-3 åringar:
   Av tradition målar vi in våren med barnen på Luna. Det finns något njutningsfullt i att måla för de yngre barnen. Uppleva vitsippans färger, form, det visuella och att förundras över ett penseldrag. Jag gör och jag kan -skapa fritt utan värdering. Känslan att ha skapat något estetiskt vackert. Vitsippan är ett stort vårtecken som barnen hanterar med varsamhet.
 

  

   På Castor, som är en 4-5 årsavdelning, går vi upp och hämtar en vitsippa och barnen utmanas att hitta rätt färgnyanser till stjälk, rot, kronblad och pistiller. De ser vitt, gult, tre olika gröna nyanser, ljuslila och brunlila. På avdelningen förbereder vi sen med färgburkar, kamera, penslar och annat som vi fyller i en korg.

   Uppe i vitsippshavet börjar vi med att uppmuntra barnen att se detaljer hos vitsipporna, genom att ta med förstoringsglas och ställa frågor som gynnar DET NYFIKNA, NÄRA SEENDET.


   Vi pedagoger tar med en besvärlig noggrannhet: Vilka delar ser du? Var ska de olika delarna avbildas i relation till varandra? Vad finns längst upp, längst ner, vad är stort, vad är litet? Vad är viktigt hos Din vitsippa? Det finns en gemensam grund i vad vi vill göra och en progression mellan avdelningarnas arbetssätt, delaktighet och utmaning.
   Många av barnen minns att de målat vitsippor i skogen förr, det har de gjort sen de började på Svanen.